I veckan besökte hockeylegenden Niklas Andersson Falköping Ållebergs Rotaryklubb och intervjuades om sin karriär, vilken gjort honom till en legend inom hockeyvärlden. 2011 lade han klubban och skridskorna på hyllan. Verkade sen under ca 11 år som talangscout inom hockeyn i Sverige. Det är flera unga grabbar som han fått korn på och som idag är NHL-proffs.
För Niklas egen del började karriären redan på isbanan i Ytterby utan för Kungälv. Och då för Ytterby HC. Redan som 4-5 åring var han på isen i princip varje möjlig dag. Men så kommer han också från en hockeyfamilj. Pappan var hockeymålvakt på elitnivå och hans bröder var också hockeyspelare.
16 år gammal platsade han i Västra Frölunda HC, som då låg i division 1, men som 1987 tog sig upp i Elitserien. Vid NHL-draften 1989 valdes han av Quebec Nordiques som nr 68. Han har sen under en dryg tio-årsperiod, med framgång, spelat i en rad olika NHL och IHL-klubbar.
2001 återvände han till Sverige och elitspel i Västra Frölunda. Ett lag som vann SM guld både 2003 och 2005. Det var för övrigt Niklas som sköt SM guldet till Frölunda genom ett mål i sudden death mot Färjestad. Totalt gjorde han med Frölunda 763 matcher under 14 säsonger. Lägg där till 88 A-landslagskamper, 2 B-landskamper och 68 junior-landslagskamper. I VM har han erövrat tre silver och ett brons.
Han tilldelades Guldpucken 2003 som säsongens främste spelare i Elitserien. 2005 tilldelades han Guldhjälmen därtill framröstad av Elitseriens spelare som seriens mest värdefulle spelare. En utmärkelse som han personlig skattar mycket högt.
Ett mycket stort ögonblick var också, enligt honom själv, är när hans tröja med nr 24 den 21 oktober 2017 hissades upp i hemmaarenan Scandinavium som sjunde tröja. Extra mäktigt var det av den anledningen att sonen Lias, som då spelade i Frölunda, hade just nr 24. Men det numret ansågs pensionerat, enligt Frölundas stadgar. I samband med matchen mot Skellefteå fick Lias alltså, inför publik, byta tröja 24 mot 61. Tröja 24 gick sen upp i taket för att hedra Niklas för hans insatser i klubben.
Vad gäller ishockey nöjer han sig med att numera, från läktarplats och på TV, följa sin båda söners framfart på rinkarna i Schweiz respektive Norge. Nåja en och annan TV sänd match med juniorlag och möjligen någon elitmatch kan åskådas från TV-soffan. Men i Scandinavium har han, som sig bör, egen plats på läktaren när Frölunda HC är på isen